Tuure Antonangeli: Respondent-driven sampling med viktade vänskapsband - en simuleringsstudie

En metod för att göra urval från populationer som saknar urvalsram är snöbollsurval. Metoden går ut på att deltagare rekryterar individer från sitt sociala nätverk för att hitta nya individer i målgruppen, och den appliceras främst på populationer som är svåra att nå genom traditionella urvalsmetoder. Det anses dock allmänt ej vara möjligt att att generera väntevärdesriktiga skattningar från ett stickprov taget med snöbollsurval, vilket exempelvis beror på att individer med stor social krets blir överrepresenterade i ett sådant stickprov.

Respondent-driven sampling, RDS, är en utvidgning av snöbollsurval som kombinerar en effektiviserad och fördjupad samplingsmetodik med en matematisk modell som genom ett antal antaganden om samplingsprocessen möjliggör väntevärdesriktiga skattningar av populationsegenskaper. Ett av de antaganden som görs är att en deltagare i studien rekryterar sina bekanta i populationen med lika stor sannolikhet, vilket inte är troligt i de flesta undersökningar. Avsikten med denna studie är att undersöka hur RDS-skattningarna påverkas om en deltagare får rekrytera sina bekanta med olika stor sannolikhet, det vill säga om man tillåter relationer ha differentierade vikter.

Studien utförs genom datorsimuleringar där vi undersöker andelen HIV-positiva i en fiktiv population som saknar urvalsram och har ett socialt nätverk med viktade kanter. Resultaten tyder på att RDS-skattningarna överskattar andelen HIV-positiva då vänskapsbanden är viktade och sannolikheten att vara HIV-positiv beror på summan av vikterna på ens sociala kontakter. Om sannolikheten att vara HIV-positiv däremot beror på antalet kontakter kan man inte observera några större avvikelser i RDS-skattningarna jämfört med det oviktade fallet.